homerun

Nu är mitt bloggsommarlov över. Jag vet inte varför jag är så  dålig på att skriva på sommaren, det är nog då jag tänker som allra mest. Ja, det är nog just därför, jag vill ju inte riktigt dela allt här, och vill inte riktigt visa hur blödig jag här, men det har nog varit ett tema de senaste två sommarloven: saknad. Jag vet inte alltid vem eller vad jag saknar, men det är en konstig känsla som spökar inombords, men i år tar den i alla fall inte över.

Nej, jag måste säga att jag har hittat något slags lugn den här sommaren. Jag har umgåtts väldigt mycket med min familj, och våra weekendresor till campingar vid havet och fina sjöar har gjort att jag verkligen kan andas ut och inse hur bra jag mår med dessa smått udda och otroligt älskvärda varelser. Jag har jobbat med något jag älskar för sjätte året i rad, med underbara människor som får mig att gråta av skratt varje dag på jobbet. Jag har inte slösat tid på att träffa folk "bara för att" utan faktiskt bara spenderat tid med vänner jag tycker om, och träffat nytt folk jag klickar med. Jag har lärt känna någon jag egentligen känt länge väldigt väl, och det är synd att det har tagit en sådan lång tid innan man vågar prata om något lite djupare med varandra än vad man ska äta till lunch.

Det finns så många intressanta och snälla människor som man missar, varje dag. När man får en magkänsla ska man följa den - när man känner att man verkligen skulle komma bra överens med någon, då gör man oftast det. Jag har slösat så mycket tid på att försöka skapa en distans till människor, för att jag inte vill öppna mig själv för mycket, eller för att jag inte vill trampa någon på tårna. Det är dumt, och slöseri med tid. Man vill ju inte ha folk i sitt liv som bara tolererar en, som man ger ett lika starkt intryck som ett paket mellanmjölk. Jag vill hellre att folk älskar mig eller hatar mig. Jag är hellre någons fredagsmystacos och någon annans ärtsoppa än de flestas ostmacka. Haha. Ni fattar. Livet är för kort för mellanting.

Det enda positiva med mellanting är väl att de inte bidrar till just saknad.

Nu ska jag snart träffa någon som brukade vara min allra bästa vän r för första gången på mycket länge. Det ska bli kul och väldigt intressant!

Min nya favoritlåt, tycker det är en bra borderlinelåt mellan sommar och höst...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback