Gaaaaaah, har gått och blivit riktigt förkyld. Första gången på jättelänge dock, så ska kanske inte klaga. Men det gör jag ändå, för jag gillar liksom att klaga, och för att jag får INGENTING gjort för guds skull. Kinga kommer strypa mig snart, för hon skriver en uppsats och jag hostar, snörvlar, nyser, och tjejerna i korridoren skriker "saaaaraaaaaaah" som vanligt, och som om det inte vore nog har ekorrarna här ute fått ungar som verkligen skriker som små bäbisar.

Det är helt sjukt, jag var så förvirrad imorse för det lät som om nån lämnat ett hittebarn utanför vårt fönster. Men efter mycket om och men har jag förstått att det är små "eeeeeeekorrar i vår gran," som dom säger på kalle ankas julafton. Det är väl rätt puttinuttigt egentligen, men tystnad är ju också rätt trevligt ibland. Wäääääääh Wääääääääh, låter dom. Gråa är dom också, jag saknar röda ekorrar!


- Wääääähhhhhhh!

Fast shit vad söt ändå. Im such a girrrrrl. Okej imorrn måste jag ta tag i mitt liv och skriva den där jävla FN-uppsatsen, för jag vet seriöst inte hur jag ska kunna bullshitta mig igenom den. Omöjligt helt enkelt, måste helt enkelt göra det på det sättet jag avskyr: ordentilgt... Jaja, jag får iaf låna en kamera av en vänlig själ så jag kan ta foton i NYC i helgen till mitt projekt. En grej av 1000 lösta, like totally freaking awesome duuuuuuude... eller nåt.